Skip to content
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Konferensen Folk och försvar som traditionsenligt hålls i början av året i Sälen har alltid varit en plats där auktoritära liberaler, orwellianska träsktroll och militanta globalister flyttar fram sina positioner. Det är på Folk och försvar vi får höra om vad makthavarna planerar för repression mot oliktänkande i framtiden och hur Sverige ska kringgå folkviljan för att positionera sig allt tätare med den transatlantiska maktsfären.
Detta år har både regeringen och Försvarsmakten gått ut och förklarat storebroderligt för folket att de nu måste förbereda sig för krig. Troligtvis drog man slutsatsen att folket nu är redo att höra dessa ord, då krigspropagandan kunnat intensifieras sedan 2022 i skydd av Rysslands invasion av Ukraina.
Det finns dock väldigt mycket som politikerna och överbefälhavare Micael Bydén väljer att utelämna i sina varningar. Exempelvis berättar de inte för folket varför Sverige går allt närmare ett krig eller vilka
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se
Redan 2021, då det i mindre skala hettade till mellan Israel och Palestina, skrev jag om den utdragna konflikten som nu har blossat upp igen och faktiskt riskerar att eskalera till en historiskt avgörande konfrontation (om tunga aktörer som USA eller Iran väljer att fullt ut ge sig in i kriget och detta därmed blir en ny front i proxy-världskriget mellan Ryssland och Nato). Den som vill läsa mer allmänna resonemang om varför jag sedan tidigare står på palestiniernas sida kan läsa den artikeln, eller Joseph Jordans mer färska artikel om varför Israels undergång vore positiv för västvärlden.
I den här artikeln tänkte jag istället fokusera på den interna debatten bland nationella där vissa menar att det är fel att bry sig om att Israel genom våld, terror och framtvingad svält försöker att etniskt rensa Gaza på palestinier. De som har den inställningen ser det ofta som mer ”renlärigt” eller ”radikalt” att inte känna empati med icke-vita rasfrä
Ursprungligen publicerad 2020-05-02.
Flyktingkrisen har
med all tydlighet visat att det inte räcker med etniskt folkmord, i
form av massinvandring och tvångsintegration, för att revolutionära
stämningar ska kunna slå rot i samhället. Det mångkulturella
samhällets konsekvenser, med mänskligt lidande och förnedring där
svenska kvinnor gruppvåldtas och nu även svenska ungdomar pissas i
munnen, har visat sig vara otillräckligt.
De psykologiska
mekanismerna bakom detta kan vi diskutera en annan gång, men vi kan
här kort och gott konstatera att man inte direkt går man ur huse
för att sätta stopp för denna mycket aggressiva attack på vårt
folk. Den nationella rörelsen växer, ja, men framryckningen sker
sakta och vi tar oss inte ända fram till målet. Visserligen hoppas
många på förändring, men få gör någonting åt saken. Man
klamrar sig – än så länge – fast vid andra ”lösningar”.
Om något har vi nu
sett svart på vitt att revolutionära förändringar endast kommer
att vara möjliga när vi
Systemmedia har i dagarna gjort en stor sak av att en person som är misstänkt för en dödsskjutning i Stockholms-området påstås vara nazist och tidigare ska ha demonstrerat med Nordiska motståndsrörelsen.
Skärmbild från Expressen, fast med den misstänktes namn censurerat.
Den unge mannen som sitter häktad har hängts ut med både namn och bild i pressen, vilket i sammanhanget är helt unikt. Det förekommer förvisso att ett fåtal av de många främlingar som döms för liknande brott också hängs ut, men att en person som än så länge bara är misstänkt, som sedan tidigare bara är straffad för småbrott och som med största sannolikhet inte är någon drivande person i något kriminellt gäng, får sitt namn och bild publicerade i media är något som troligtvis aldrig tidigare skett på detta vis.
Det är tydligt att det handlar om ren propaganda och ett försök av media att styra bort fokus från det faktum att denna gängkriminalitet är ett importerat problem med närmast uteslutande invandrade föröv
Efter att det uppdagats att någon (kommunen?) placerat ut parkbänkar målade i Pride-rörelsens färger på olika platser runt om i Ludvika kommun, exempelvis precis intill en lekplats, valde aktivister från Motståndsrörelsen att skrida till verket. Dessa satte med lim och skruv upp specialproducerade metallskyltar på de bänkar man kunde påträffa som varnade för pedofiler och uppmanade skyltens läsare att fundera kring en del fakta.
Dessvärre kan inte budskapet på skyltarna återges i sin helhet här på sidan då det, trots ett väldigt faktamässigt och restriktivt språkbruk, med stor sannolikhet skulle kunna fällas enligt den folkfientliga lagen om hets mot folkgrupp.
I samband med aktiviteten sattes också skyltar upp på väl utvalda platser som gjorde reklam för sidan nordiskradio.se.
Dylika aktioner med uppskruvade metallskyltar har tidigare genomförts av Motståndsrörelsen i Norge, men detta var troligtvis första, men inte sista, gången propagandametoden nyttjades i
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Artikeln uppdateras utifall fler rapporter skulle inkomma.
Uppdatering 2023-01-28, 11:15: Ett par senare rapporter har trillat in under natten och morgonen och vi kan därför lägga till banderoller i Tanum och Karlstad till listan av kommuner där det bedrivits aktivism, liksom lägga till ytterligare en ny bild också från Bergen, Norge, där det även där utöver den övriga aktivismen satts upp banderoller.
Uppdatering 22:40: Även i Gislaved och Munkedal har det satts upp banderoll med dagens tema. I Bergen, Oslo, har det skojats mer med tvål och även skruvats upp metallskyltar med det viktiga budskapet. Aktivismen och bilderna är tillagda under summering, men en kortfilm från Bergen bjuder vi dock på redan här:
Uppdatering 21:05: Banderoller rapporteras nu också ha satts upp i Gävle, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Sandviken, Sölvesborg och Uddevalla. Affischering har utförts också i Norges huvudstad Oslo samtidigt som fler tvålar ska ha använts. Kommunerna är adderade till s
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Frågeställningen i rubriken tycks med största sannolikhet fullständigt befängd för i stort sett samtliga återkommande läsare av denna sida. Organisationen firade 25 år i våras och under hela denna tid har inte ett enda terrordåd, eller ens något som i närheten liknar det, genomförts.
Ett terroristiskt 25 års-firande?
Trots detta och att Nordiska motståndsrörelsen flertalet gånger under åren tydligt uttalat att vi är en civil och legal motståndsrörelse som enbart använder våld i självförsvarssyfte, så är ändå frågan aktuell.
Efter att våra aktivister närvarat under invigningen av julbocken på första advent i Gävle, skrevs det i ledarartikeln i den socialdemokratiska Bonnier-blaskan Arbetarbladet, som en av många galna lögner som avhandlades, så här:
Det är lätt att glömma bort, eftersom Gävle är en mindre stad och bockinvigningen en mysig folkfest, men precis den här typen av folksamlingar är tyvärr också ett gyllene tillfälle för den som vill utföra ett terrorattentat.Det b
Den låga intellektuella nivån i Arbetarbladets ledare om Motståndsrörelsens aktivitet i Gävle i helgen, ger i kombination med författarens höga moraliska svansföring texten en högst komisk lyster.
Ledarskribenten Jenny Wennberg konstaterar inledningsvis att Nordiska motståndsrörelsen är samma organisation som en misstänkt mördare en gång ”visat intresse” för. Med vilken logik en kriminell individs intresse för en organisation kan tas till intäkt för denna organisations brottslighet – eller vilka som helst andra egenskaper – förklaras inte. Någon generell statistik över brottslingars intresse för olika organisationer och politiska partier presenteras inte heller i artikeln.
Skärmdump från Arbetarbladet.se.
”Hot”
Lätt patetiska blir Wennbergs alla försök i texten att med känslo-ord utmåla såväl helgens aktivitet som organisationen Nordiska motståndsrörelsen – som ”hot”. Som när hon beskriver hur det under lördagen rasade en kamp mellan motsatserna ”nazistis
Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg höll i sluttampen av valet en föredragsturné där han besökte Vetlanda, Ludvika och Munkedal. Denna text baserar sig på den öppna föreläsning som hölls i Munkedal dagen före valdagen. Bilderna i artikeln är också från detta tillfälle.
Min tanke från början och innan jag hört föredraget var att skriva en klassisk rapport, men då föredraget i sin helhet med dess många konstruktiva detaljer gjorde alltsammans så onekligen innehållsrikt fann jag det svårt att urskilja och lyfta fram de viktigaste beståndsdelarna. Istället blev det denna text som fritt och sömlöst blandar sådant Lindberg sa med mina egna tankar kring det hela. En unik och förhoppningsvis intressant text, men som ändå inte avslöjar allt och tar bort hela nöjet för dig utifall du får tillfället att höra det själv någon gång i framtiden.
I första delen av Lindbergs föredrag utgjordes en djupare och tydliggörande analys av hur den mångåriga fortlöpande massinvandringen av
Den 25 juli skickade Nordiska motståndsrörelsen en officiell förfrågan till partiet Alternativ för Sverige (nedan AfS) om att få dessa att ställa upp i en debatt med oss. Vi ansåg att detta vore väldigt viktigt, och även högst rimligt, för att få klarhet kring om AfS faktiskt utgör ett verkligt alternativ för svenska nationalister eller om de bara är ännu ett Sverigedemokraterna med nytt partinamn och som därför aldrig kommer kunna åstadkomma något av värde för den här nationen, annat än att möjligtvis och i bästa fall bromsa ned förfallet något, men utan att ha en chans att stoppa det.
Vi önskade därför debattera invandring och repatriering, huruvida detta, om AfS fick bestämma, kommer baseras på etnisk grund och ett verkligt intresse av att värna Sverige och svenskarna eller om AfS istället stödjer ”öppen svenskhet” och menar att invandring och repatriering uteslutande är en fråga om integration.
Vi ville ta debatten om det judiska inflytandet över västvärlden och globalt samt
Simon Lindberg, vill du börja med att göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en fyrabarnspappa boendes i Grängesberg i Ludvika kommun. Jag har varit engagerad i den nationella kampen i hela mitt vuxna liv samt i större delen av mina tonår. Sedan år 2015 är jag ledare för Nordiska motståndsrörelsen.
Nordiska motståndsrörelsen ställer i år upp i riksdagsval samt i val till kommunfullmäktige i fyra kommuner. Vilka val kandiderar du i?
Jag ställer inte upp i någon kommun utan endast i riksdagsvalet. Där är jag Nordiska motståndsrörelsens förstanamn.
Vilka är Motståndsrörelsens kärnfrågor i valet?
Våra viktigaste frågor i höstens val är den ständigt aktuella, och med tiden till och med ännu mer alarmerande frågan, om invandring och repatriering, den närmast lika allvarliga frågan om miljö och natur, samt den i samband med Covid 19 och Ukraina-kriget extremt aktualiserade frågan om självständighet.
Invandringen av rasfrämlingar måste stoppas och en omfattande hemsk
Sedan knivdådet i Almedalen nu i onsdags har mainstream-media gått på högvarv och låtit folkfientliga journalister på olika fantasifulla sätt försöka koppla dådet till Nordiska motståndsrörelsen. Nordiska motståndsrörelsens uttalande kring fallet har visat att detta inte är överensstämmande med verkligheten.
Spiken i kistan borde ha varit när dessa professionella lögnare inte lyckades hetsa polis och åklagare till att utreda icke-existerande ”politiska motiv” gällande detta dåd. Istället har rättsväsendet gjort en korrekt bedömning där de menar att motivet har med mannens syn på psykiatrin att göra, vilket han också erkänt i förhör.
— Anledningen till att vi uttalar oss om NMR är att det är de uppgifter som har kommit fram via media – att det har skett spekulationer i media och så. Och det är ingenting som vi har sett, utan vi har snarare sett den psykiska ohälsan. Det är den vi ser som motiv nu, kommenterar kammaråklagare Petra Götell innan hon förtydligade detta för journalist
Inatt kl 00:55 larmades polis till Hagsätra i Stockholm där två män beskjutits av flertalet gärningsmän.
En bit över 100 personer dör varje år i Sverige till följd av grovt våld. Eftersom Socialdemokraterna är det parti som får flest röster kan man säga att de flesta av mördarna röstar på Socialdemokraterna. Ser man till Socialdemokraternas medlemsantal är det till och med statistiskt sett ungefär en av dessa mördare varje år betalande medlem i partiet.
Med största sannolikhet är gärningsmännen i Hagsätra-skjutningarna av utomnordisk härkomst och boendes i ett ”utanförskapsområde”. Här i dessa områden är sympatierna för Socialdemokraternas politik med närmast öppna gränser, slapphet mot gängkriminella och generös bidragspolitik för nyanlända, ännu högre än i resten av landet.
Rimligheten i att de som begått Hagsätra-skjutningarna sympatiserar med Socialdemokraterna är alltså mycket hög. Trots det kommer du aldrig någonsin få se en rubrik i media som liknar rubriken till denna
